Svenska Lundbeckstiftelsen

Karolina Andersson, postdoc
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg
Medsökande: Max Petzold
Projekt: Användning av antidepressiva läkemedel bland unga vuxna – hur påverkar individuella och strukturella faktorer i ett nordiskt perspektiv

Psykisk ohälsa bland unga vuxna har ökat visar flera stora folkhälsoundersökningar. Samtidigt har användningen av antidepressiva läkemedel ökat. Sedan 2005 finns det nationella individbaserade register över uthämtade receptbelagda läkemedel i samtliga nordiska länder. Syftet med Karolina Anderssons projekt är att analysera gruppen unga vuxna i åldern 20 – 34 år som hämtat ut minst ett antidepressivt läkemedel under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2006. De nya registren är mer utvecklade och gör det möjligt för forskare, som Karolina och hennes nordiska kollegor, att titta mer noga på hur den här gruppen ser ut på individnivå. De kommer att studera hur många som tillkommer under året och undersöka hur fördelningen av socioekonomiska faktorer ser ut bland de som använder antidepressiva läkemedel. De kommer även att undersöka om det finns skillnader vad gäller kön och vilka typer av antidepressiva läkemedel som används. Projektet är unikt då det omfattar samtliga nordiska länder vilket möjliggör jämförelser mellan länderna och kan därmed studera om det finns strukturella faktorer som förmånssystem och vårdgivarstruktur som påverkar användningen av antidepressiva läkemedel. En viktig del i forskningsprojektet är att stimulera till samordning och kunskapsutbyte inom registerbaserad läkemedelsepidemiologisk forskning i Norden.  Karolina Andersson har tidigare forskat och disputerat i ämnet kring förändringar i den svenska läkemedelsförmånen.

 

Joakim Bergström, postdoc
Avdelningen för molekylär geriatrik på Rudbecklaboratoriet, Uppsala
Medsökande: Martin Ingelsson
Projekt: Utveckling av oligomer-specifika alfa-synuklein antikroppar som en potentiell behandling av lewykroppdemens och Parkinsons sjukdom

Lewykroppdemens är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Sjukdomen kännetecknas, förutom demens, också av synhallucinationer, balanssvårigheter och motorikstörningar. Parkinsons sjukdom är en relativt vanlig nervsystemsjukdom där den drabbade får ofrivilliga skakningar, stelhet och nedsatt rörelseförmåga. Gemensamt för de båda sjukdomarna är förekomsten av ansamlat felveckat protein, så kallade lewykroppar, i hjärnans nervceller. Dessa ansamlingar består huvudsakligen av proteinet alfa-synuklein, som har förlorat sin naturliga form och klumpat ihop sig. Joakim Bergström har doktorerat i patologi och ingår i en forskargrupp på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att utveckla antikroppar som är riktade mot speciellt skadliga former av felveckat alfa-synuklein och samtidigt undersöka möjligheten om sådana antikroppar i framtiden kan användas som behandlingsterapi mot Lewykroppdemens och Parkinsons sjukdom. Förhoppningen är då att antikropparna, som använts för att behandla patienten, ska binda och oskadliggöra lewykroppar genom att aktivera hjärnans normala immunförsvar.

 

 

Lena Brundin, postdoc
Avdelningen för psykiatri, Lunds universitet
Projekt: Pro-inflammatoriska cytokiner och psykiatriska symptom

Lena Brundin har doktorerat inom neuroimmunologi och är forskare vid avdelningen för psykiatri vid Lunds Universitet. Hon studerar om det finns ett samband mellan de ämnen som vid inflammation frisätts i hjärnan och psykiska symptom som vid t ex depression. Flera vetenskapliga studier har visat att det finns immunologiska avvikelser hos patienter som lider av depression. Cytokiner är små proteiner som produceras i samband med att kroppen har en infektion eller inflammation. De är signalmolekyler och ingår i kommunikationssystemet som styr immuncellernas funktion. Cytokiner produceras bland annat av aktiverade makrofager, ätarceller, en typ av vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret. När makrofager stöter på främmande celler eller bakterier utsöndrar de cytokiner. I hjärnan finns en specialiserad typ av makrofag, mikroglia cellen, som också kan frisätta cytokiner. Patienter som behandlats med cytokiner, som interferon, får ofta depressiva symptom. Målet med Lena Brundins forskningsprojekt är att mäta pro-inflammatoriska cytokiner i ryggmärgsvätskan och i blodet hos patienter med psykiatriska besvär. Mätmetoden är utvecklad med Mesoscale, en ljusdetektionsmetod som bygger på ELISA-principen. Om ett samband hittas mellan cytokinnivåer och psykiska symtom skulle man i framtiden kunna behandla vissa psykiatriska tillstånd med anti-inflammatoriska läkemedel.

 

Lina Emilsson, postdoc
Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet
Handledare: Klas Kullander
Projekt: Glutamaterg neurotransmission och schizofreniliknande beteenden

När vi känner, tänker, upplever och minns är signalsubstanser inblandade och signaleringen mellan nervcellerna påverkar dessa funktioner. En felaktig signalering har visat sig vara involverad i olika neurologiska sjukdomar som t ex schizofreni. Lina Emilsson studerar glutamat, en signalsubstans som för information vidare mellan nervcellerna i hjärnan. Hos patienter med schizofreni är förändringar i glutamatsystemet påvisat.  Hennes projekt är baserat på proteinet, VGLUT2, som är involverad i transporten av glutamat. Studier med hjälp av en musmodell, som har påverkats till att få låga nivåer av VGLUT2 i specifika områden i hjärnan, har visat att musen får ett schizofreniliknande beteende. Syftet med studien är att öka förståelsen för glutamatsignaleringens betydelse av hjärnans funktion och för neurologiska sjukdomar som schizofreni.

 

Eva Mörtberg, postdoc
Institutionen för klinisk neurovetenskap/sektionen för psykiatri, Norra Stockholms Psykiatri
Handledare: Anna Ã…berg-Wistedt
Projekt: Långtidseffekter vid behandling av social fobi: en 5-årsuppföljning

Social fobi är den vanligaste ångeststörningen och debuterar ofta i tonåren. Flertalet som drabbas kommer ofta inte i kontakt med vården och får behandling förrän 15 – 20 år senare. Kognitiv beteendeterapi och läkemedelsbehandling, särskilt SSRIs, har visat goda effekter för den här gruppen.  Forskaren Eva Mörtberg har tidigare gjort en randomiserad kontrollerad studie av 100 patienter och utvärderat effekterna av intensiv kognitiv gruppbehandling, jämförd med individuell kognitiv psykoterapi och läkemedelsbehandling med SSRI-preparat. Resultatet visade att alla behandlingar var effektiva och effekten höll i sig efter ett år.  Idag saknas det kunskaper om effekten av behandling på lång sikt av den här gruppen patienter. Syftet är därför att göra en studie för att undersöka om effekterna av behandling finns kvar även efter fem år.

 

Hillevi Englund, doktorand
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Rudbecklaboratoriet, Uppsala
Handledare: Frida Ekholm Pettersson
Projekt: AB-protofibriller som diagnostisk markör för Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och drabbar en femtedel av befolkningen över 80 år. För närvarande finns inga säkra diagnostiska metoder för att förutspå eller för att följa sjukdomsförloppet. Hillevi Englund ingår i en större forskargrupp som tittar på olika bakomliggande orsaker till demenssjukdomen. Målsättningen med hennes projekt är att utvärdera protofibrillformen av proteinet amyloid-beta som en ny möjlig diagnostisk markör för Alzheimers. Det har visat sig i tidigare studier att denna form av proteinet är mer giftigt för nervcellerna än så kallade senila plack. Forskargruppen har utvecklat en analysmetod med hjälp av en antikropp som känner igen proteinet AB-protofibriller. Resultaten från försök med musmodeller har varit mycket lovande och tanken är nu att vidareutveckla metoden för att kunna mäta protofibriller i ryggmärgsvätska från människa.

 

Annika Thorsell, postdoc
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen psykiatri och neurokemi, Mölndal
Handledare: Kaj Blennow
Projekt: Ett verktyg vid identifiering och studier av biomarkörer för minnesinlagring i tidiga stadier av Alzheimers sjukdom

Annika Thorsell vill i sin studie hitta nya tidiga biomarkörer i hjärn- ryggmärgsvätskan, så kallad likvor, för att kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom innan den har brutit ut. Alzheimers sjukdom är neurodegenerativ, vilket betyder att nervceller i delar av hjärnan dör onormalt snabbt. Idag finns det tre biomarkörer vid diagnos av fullt utvecklad Alzheimers. Att kunna diagnostisera sjukdomen tidigare är av stort intresse eftersom hjärnskadorna inte hunnit bli allt för omfattande som i den senare delen av sjukdomen. Det är också känt att de läkemedel som används idag har bäst effekt i ett tidigt stadium av sjukdomen. Det finns ingen bot mot Alzheimers sjukdom utan endast mediciner som bromsar processen. Målsättningen med projektet är att utveckla känsliga analysmetoder baserad på masspektrometri för att identifiera biomarkörer. Potentiella tidiga biomarkörer är synapsproteiner. Nervcellens synapser påverkas tidigt under sjukdomen, vilket kan leda till förändrade nivåer av synapsproteiner i likvor. Om forskare kan hitta en metod för att fånga upp personer innan de insjuknat i Alzheimers sjukdom eller mycket tidigt i sjukdomsförloppet finns det större möjlighet att de ska få ett värdigt liv.