 |
 Angel Cedazo-Minguez
Huddinge Universitetssjukhus, studerar Apolipoprotein E genens polymorfism och vilken betydelse denna har vid Alzheimers sjukdom. Polymorfismen uppvisar tre olika alleler och ger upphov till sex olika fenotyper. Isoformerna skiljer sig åt genom en enda aminosyra, vilken påverkar den tredimensionella strukturen och därmed de lipidbindande egenskaperna. Bärare av ApoE4 har visat sig löpa en större risk för att insjukna i Alzheimers sjukdom. Detta medan närvaron av ApoE2 uppvisade en skyddande effekt och därmed minskad risk för att insjukna i Alzheimer. Forskningsprojektet syftar till att kartlägga apolipoproteinets isoformers olika specifika effekter när det gäller gen- och proteinuttryck i hjärnan och därmed ge ökad förståelse av sambandet mellan ApoE och neurodegenerativa sjukdomar. |
  |
 Lars Nilsson
Uppsala Universitet, arbetar med en ny forskningsmetod för att kartlägga den intermediära neuropatologin vid Alzheimers sjukdom. Kunskapen om vad som sker mellan den första enzymatiska utklyvningen av små amyloida peptider och den slutliga uppkomsten av större senila plack är idag mycket begränsad. Sambandet mellan själva amyloidosen och sjukdomens symtombild är inte heller kartlagt. Den aktuella forskningshypotesen är att hjärnskador och minnesförlust orsakas av vissa av dessa intermediära amyloida peptider (mellansteg från start till slutliga senila plack). I det aktuella forskningsprojektet skapas en transgen djurmodell där amyloida peptider (A-beta) intermediärer är så stabila att de kan mätas. Därmed skapas förutsättningar att relatera dessas närvaro till uppkomst av hjärnskada och minnesförlust hos djuren. |
  |
 Christina Unger
Huddinge Universitetssjukhus, studerar kombinationsbehandling med acetylkolinesterashämmare och NMDA-receptor antagonisten memantin vid Alzheimers sjukdom. Här monitoreras inverkan på produktionen av amyloida peptider (A-beta) och de inflammatoriskaprocesserna i hjärnan. Den aktuella frågeställningen är om behandlingen kanöka antalet synapser i hjärnan och därmed förbättra neurotransmissionen. Vid Alzheimer ses minskade nivåer av signalsubstansen acetylkolin och nikotina acetylkolinreceptorer i främst hippocampus och kortikala regioner. En dysfunktion ses även i det glutamerga systemet med bl a sänkta nivåer av NMDA-receptorn i hjärnregioner som hippocampus och thalamus. Även NMDA-receptorn har en viktig roll i minnesprocesser. Det tycks finnas en nära interaktiv kontakt mellan de kolinerga och glutamerga neurotransmittorsystemen, som kan ha betydelse vid behandling av Alzheimers sjukdom. I förlängningen av denna kunskap ligger sannolikt utveckling av nya behandlingsstrategier vid Alzheimer. |
  |
 Mimmie Willebrand
Ett av de svåraste fysiska trauman en människa kan råka ut för är allvarliga brännskador. Mimmie Willebrand följer upp patienter och bedriver neuropsykologisk forskning på brännskadeintensiven (BRIVA), Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det övergripande målet i hennes forskning är att undersöka hur den fysiologiska stressresponsen kan påverka alternativt samverka med neuropsykologisk funktion vid återhämtning efter ett fysiskt brännskadetrauma. Ett 20-tal olika parametrar monitoreras för att kartlägga den rent fysiologiska stressresponsen. Vidare används testmetoder för att fastställa den kognitiva funktionsnivån och dessutom en rad psykologiska faktorer. |
  |
 Christian Rück
Karolinska sjukhuset, blir en av pionjärerna i landet med att använda den nya DTI-tekniken (Diffusion Tensor Imaging) i sin forskning på OCD-patienter. DTI-metoden gör det möjligt att studera hur vatten rör sig (diffunderar) i hjärnan. På så sätt kan man studera hjärnans vita substans som innehåller axon. Vattnet diffunderar utmed axonen, som omges av det vattenavvisande myelinet. Med DTI kan man således studera de axonala förbindelserna i olika tänkta neuronala nätverk. Att finna avvikelser i hjärnan vid OCD kommer förhoppningsvis att leda fram till ökad förståelse för sjukdomens etiologi. I studien kommer tre grupper att ingå; OCD-patienter som genomgått capsulotomi, icke-opererade OCD-patienter och en frisk kontrollgrupp. |
  |
 Katarina Kågedal
En defekt apoptos döljer sig bakom en mängd sjukdomstillstånd. Inte minstgäller detta vid Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa tillståndsom Parkinsons sjukdom och ALS. Katarina Kågedals forskning, vidHälsouniversitetet i Linköping, fokuserar på de toxiska effekterna närbeta-amyloid ackumuleras intracellulärt. En av hennes hypoteser är att den toxiska amyloid-effekten orsakas genom en destabilisering av lysosomalt membran. Frisättningen av lysosomalt proteas anses ha en avgörande betydelse vid A-beta-amyloid medierad apoptos. Förhoppningen är att såväl amyloidaggregationen som den lysosomala membranskadan kan komma att utgöra potentiella angreppspunkter för framtida läkemedel. |
  |
 Kina Höglund
Finns det ett samband mellan kolesterolmetabolismen och Alzheimers sjukdom?Det är en fråga som Kina Höglund, Göteborgs Universitet, söker svaret på. Kliniska studier har visat att förhöjda plasmanivåer av kolesterol i medelåldern kan leda till en ökad risk för att man senare i livet utvecklar Alzheimers sjukdom. De senila plack som neuropatologiskt karakteriserar sjukdomen består huvudsakligen av peptiderna A-beta 40-42 som klyvs ut vid processningen av APP (amyloid prekursor protein). Flera cellstudier har visat att den intracellulära halten av kolesterol påverkar processningen av APP. Även i djurmodeller har det visats att en kolesterolrik kost associeras med inlagring av A-beta och plackbildning. Vid ett kolesterolfritt kostintag, sker däremot en regression av A-beta och placken. |
  |
 Sven E Pålhagen
Förekomsten av depression i samband med Parkinsons sjukdom är hög (40-60 procent). Sven E Pålhagen, Universitetssjukhuset i Linköping, menar att det sannolikt föreligger ett flertal olika etiologiska faktorer till att Parkinson-patienter drabbas av depression. Dessa patienters symtombild skiljer såväl till innehåll som karaktär om man jämför med patienter med depression som enda diagnos. Mellan dessa båda patientgrupper finns dessutom en skillnad i den temporala profilen, vilket gör att det finns fog för att anta att bakgrundsmekanismerna är olika. Det ligger nära till hands att anta att det hos deprimerade Parkinson-patienter föreligger en specifik degenerativ process som drabbar andra områden och signalsystem än de i basala ganglierna. Och det är på dessa specifika degenerativa processer Sven E Pålhagen har sitt forskningsfokus inställt. |
  |
 Daniel Klamer
Patienter med schizofreni har bl a en överkänslighet för sensoriskt stimuli. PPI-modellen (Pre-Pulse Inhibition of acoustic startle) är en av de modeller Daniel Klamer, Göteborgs Universitet, använder sig av i sin forskning för att försöka förstå hur CNS hanterar det sensoriska flödet hos schizofrena patienter. Här mäts den sensoriska integrationsförmågan. Med PPI undersöks hur hjärnan hanterar två på varandra följande ljudimpulser med hjälp av den audiogena sprittningsreflexen. PPI-modellen kan sägas avspegla en sensorisk filtermekanism, där den andra ljudimpulsen dämpas påtagligt. Dämpning av den andra ljusimpulsen (PPI) förekommer normalt hos friska individer men är dåligt utvecklad eller saknas helt hos schizofrena patienter. |
  |
 Marie Nilsson
Marie Nilsson, Göteborgs Universitet, ingår i en forskargrupp som arbetar efter hypotesen att det föreligger en glutamatbrist såväl vid schizofreni som vid autism. Hypotesen grundar sig främst på de beteendeförändringar som NMDA-receptorantagonister som t ex fencyklidin och ketamin orsakar. Dessa substanser framkallar hela det spektrum av positiva, negativa och kognitiva symtom som förekommer hos patienter med schizofreni. Vid autism och schizofreni ses neuroanatomiska förändringar i strukturer som är rika på den excitatoriska aminosyran glutamat. I djurstudier har forskargruppen visat hur NMDA-receptorantagonister orsakar ett enformigt och primitivt/monotont beteendemönster, vilket då anses motsvara de kognitiva defekter som ses vid schizofreni och autism. |
  |
 Jonas Melke
Psykiatriska sjukdomar som depression, panikångest, tvångssyndrom, social fobi, ätstörningar och premenstruell dysfori brukar betraktas som serotonin-relaterade tillstånd, eftersom dessa svarar gynnsamt på behandling med serotoninåterupptagshämmare. Att det dessutom vid i stort sett alla kända psykiatriska sjukdomar föreligger en ärftlighet gör det intressant att studera serotoninrelaterade geners betydelse vid ett insjuknande i någon av ovannämnda sjukdomar. Jonas Melke, Göteborgs Universitet, studerar huruvida dessa patienter skiljer sig från friska kontroller med avseende på variationer i olika serotoninrelaterade gener. Dessutom studeras hur genetiska variationer påverkar behandlingssvaret av olika serotoninpåverkande läkemedel. Framgent kommer nu denna serotonergt inriktade forskning även att omfatta studier på barnpsykiatriska tillstånd som autism, Aspergers syndrom och ADHD. |
  |
 Malin Wennström
Såväl kliniska som prekliniska forskare har länge sökt efter biologiska komponenter som kan kopplas till depressionssjukdom. Ett flertal studier har på senare tid visat att specifika hjärnstrukturer som prefrontala cortex, amygdala och hippocampus påverkas av depression. Dessa områden uppvisar efter återkommande depressioner en volymminskning. Idag vet man att det i hippocampus pågår en ständig nybildning av nervceller. Dessutom har en ökning i neurogenesen kunnat påvisas genom olika behandlingar för depression. Nyligen har Malin Wennström, Wallenbergs Neurocentrun i Lund, kunnat visa att det vid elektrokonvulsiv stimulering (ECS) inte bara sker en ökad neuronal proliferation utan också en signifikant ökad proliferation av s k NG2-postiva gliaceller, en relativt outforskad gliacellstyp som ofta beskrivs som en oligodendrocyt-progenitor. Malin Wennström kommer nu närmare att försöka kartlägga vilka cellpopulationer som bildas vid ECS. |
  |
 Charlotta Eriksson
Den neuronala celldöd som ses vid bl a Alzheimers sjukdom anses kunna vara orsakad av inflammatoriska processer. Bland en mängd inflammationsproteiner anses cytokin interleukin-1b (IL-1b) utgöra en av de viktigaste mediatorerna vid en inflammation. I CNS anses IL-1b ha allvarliga neurotoxiska och neuropatologiska effekter. Trots intensiv forskning om cytokiner och deras inverkan på CNS, är fortfarande kunskaperna bristfälliga när det gäller hur cytokiner interagerar med neuronala nätverk och därmed påverkar funktioner i CNS. Det är just detta Charlotta Eriksson, Karolinska Institutet, fokuserar på i sin forskning. Den aktuella frågeställningen är hur inflammatoriska signalproteiner som IL-1b migrerar och kommunicerar i CNS i den inflammatoriska och degenerativa processen. |
  |
 Anna Ehnvall
Finns det ett samband mellan upplevelse av uppväxtfaktorer (t ex föräldraförlust) och sjukdomsförlopp vid depression? Undersökningar visar att hela 80 procent av alla som drabbas av en depression kommer att återinsjukna inom fem år. Tidiga psykiska trauman tycks här öka sårbarheten. Anna Ehnvall, Göteborgs Universitet och hennes forskargrupp har visat att två tredjedelar av patienter med terapirefraktär affektiv sjukdom dessutom uppvisar ett förlopp av s k kindlingkaraktär - sjukdomsepisoderna kommer allt tätare och blir allt mindre stressrelaterade under förloppets gång. Vid depression råder hög aktivitet i de två stressystemen; HPA-axeln och sympatiska nervsystemet. Neuropeptiderna corticotropin releasing hormone (CRH) samt neuropeptid Y (NPY) interagerar med dessa stressystem. Närmast kommer Anna Ehnvall att studera om det finns något samband mellan likvormetaboliterna CRH och NPY och förloppsvariabler över en livstid. |
  |
 Johan Hellsten
Wallenbergs Neurocentrum, Lund, studerar i djurförsöksmodell cellproliferationen i hippocampus vid elektrokonvulsiv stimulering (ECS). Att ECS ökar nervcellsnybildning är känt sedan tidigare. Forskargruppens data visar nu att ECS även ger en proliferation av icke-neuronala celltyper, framför allt av endotelceller som bygger upp blodkärl. Det finns ett samband mellan angiogenes och neurogenes. Nervcellsnybildning sker i nära anslutning till kapillärer. Kliniskt framgångsrik ECT har visat sig öka blodflödet genom hippocampus. Det är dock okänt om detta beror på blodflödesförändringar eller en ökad förgrening av kärlträdet. Det är en av frågorna som Johan Hellsten söker svaret på. Vidare kommer han att molekylärbiologiskt studera olika faktorer (bl a HIF, VEGF) som påverkar angiogenes och neurogenes och inte minst försöka utröna hur dessa påverkas av ECS-behandling. |
  |
 Anna Pissiota
Nya forskningsreultat tyder på att det kan finnas genetiska skillnader bakom individuella sårbarhetsfaktorer för rädsla och att utveckla ångeststörningar. Ett exempel är polymorfismer i serotonintransportör-promotorgenen (5-HTTLPR). Närvaro av en eller två kopior av den korta allelvarianten på 5-HTT promotorgenen har visat sig vara associerad med förhöjda nivåer av ångest och rädslobetingning. Detta jämfört med personer som är homozygota för den långa allelvarianten. Anna Pissiota, Uppsala Universitet, studerar sambandet mellan den aktuella polymorfismen och hjärnfunktion vid rädsla hos individer med specifik fobi. Hjärnaktiviteten hos personer med den korta allelen på 5-HTT-genen(kort/kort och kort/lång) kommer att jämföras med hjärnaktiviteten hos personer homozygota för den långa allelvarianten (lång/lång). |
  |
 Deniz Kirik
Alzheimers sjukdom anses bland annat orsakas av mutationer i gener som kodar för det så kallade amyloida prekursor proteinet (APP). Deniz Kirik, Wallenbergs Neurocentrum i Lund, har tidigare i sin djurexperimentella forskning på Parkinsons sjukdom använt sig av en forskningsmodell med rAAV-vektorer (recombinant adeno-associated viral-vektorer) för att överuttrycka muterat alpha-synuclein, som är en av de sjukdomsframkallande generna vid Parkinsons sjukdom. Forskningsmodellen kommer nu att användas i Alzheimer-forskningen. Deniz Kirik använder rAAV-vektorer för att få fram två mutationer av APP genen, vilka ses hos just patienter med Alzheimers sjukdom. I djurstudier kommer rAAV vektorer att injiceras i bland annat hippocampus, för att sedan följas upp med avseende på utveckling och utbredning av uppkomna neuropatologiska förändringar. Här handlar det om att försöka skapa en ny forskningsmodell i vilken nya terapeutiska strategier kan testas. |
