Svenska Lundbeckstiftelsen

Astrid Björnebekk, doktorand
Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Handledare: Stefan Brené
Projekt: Betydelsen av neurogenes i hippocampus och av belöningssystem för den antidepressiva effekten av träning och escitalopram

Depression kan leda till volymförlust av hippocampus i hjärnans tinninglober. Det finns forskningsresultat som tyder på att antidepressiva läkemedel verkar genom att öka nervcellsnybildningen i hippocampus. En alternativ behandling mot depression är fysisk träning och den har visat sig vara lika effektiv som antidepressiva läkemedel i flera studier, men mekanismen bakom detta är fortfarande okänd. Syftet med Astrid Björnebekks projekt är att klarlägga de biologiska mekanismerna bakom depression och bakom den antidepressiva effekten av träning respektive antidepressiva läkemedel. Hon ska på försöksdjur undersöka de neurokemiska förändringar i hippocampus och hjärnans belöningssystem som följer på antidepressiv behandling respektive fysisk träning. De gener och kemiska substanser som tros vara inblandade ska analyseras.

 

Anna Ehnvall, postdoc
Gör post-doc-forskning vid Black Dog Institute, Prince of Wales Hospital, Sydney, Australia
Projekt: Upplevelser av uppväxt i relation till sjukdomsförlopp och suicidförsök vid depression

Anna Ehnvall har i tidigare forskningsprojekt funnit att patienter med depression, som under uppväxten upplevde sig oönskade av sina föräldrar, fick ett svårare sjukdomsförlopp och gjorde fler självmordsförsök än de patienter som upplevde sig som önskade som barn. Hon ska nu undersöka om detsamma gäller en grupp på 500 depressionspatienter i Australien. Patienterna har undersökts beträffande sjukdomsförlopp, självmordsförsök och självmord och de har svarat på frågor om uppväxten.
Om det är så att upplevelsen av att vara oönskad under uppväxten är en viktig indikation på hur svår depression en patient har och hur stor självmordsrisken är, kan sådan information vara viktig för behandlande läkare och göra det lättare att avgöra vilka av patienterna som är de mest utsatta.

 

Hanna Laudon, postdoc
Neurotec, Experimentell geriatrik, Karolinska Institutet, Stockholm
Medsökande: Jan Näslund
Projekt: Studier av -sekretaskomplexet: funktionella domäner, molekylära interaktioner och enzymatisk aktivitet

Förekomst av amyloida plack i hjärnan kännetecknar Alzheimers sjukdom och tros vara den underliggande orsaken till att nervceller förstörs. Placken består till största delen av b-amyloid. Hanna Laudon  och Jan Näslund ska i detta projekt studera ett av de enzymkomplex som medverkar till att b-amyloid bildas. Förståelsen av dessa processer kan i förlängningen ge bättre möjligheter att ta fram substanser som hindrar bildningen av amyloida plack.

 

Anders Olofsson, postdoc
Umeå centrum för molekylär patogenes (UCMP), Umeå universitet
Handledare: Elisabeth Sauer Eriksson
Projekt: Strukturella studier av amyloid och framställning av hämmande läkemedel

Anders Olofsson arbetar med att undersöka strukturen hos de β-amyloidfibrer som bildar plack i hjärnan på Alzheimersjuka. Befintliga analysmetoder har visar sig otillräckliga för detta, eftersom fibrerna har en mycket komplicerad uppbyggnad. Men Anders Olofsson har tillsammans med andra Umeåforskare utvecklat en metod som har gjort det möjligt att fastställa vilka aminosyror som utgör fibrernas kärna. Om man vet hur dessa aminosyror sitter ihop kan man också hitta angreppspunkter för att bryta sammansättningen.
I forskningsprojektet ingår även att skapa ett dynamiskt kemiskt bibliotek av substanser som kan hämma uppbyggnaden av β-amyloid och där de mest lovande substanserna snabbt kan modifieras för att bli ännu bättre. Man studerar också de oligomerer, förstadier till β-amyloidfibrer, som antas orsaka den största skadan vid Alzheimers sjukdom. Ytterligare ett mål med forskningen är att undersöka om de rön som hittills gjorts när det gäller Alzheimers sjukdom kan vara tillämpbara på den ärftliga Skellefteåsjukan, som också karaktäriseras av ansamling av amyloidfibrer.

 

Linda Paulson, postdoc
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Göteborgs universitet
Projekt: Studier av protein- och genuttryck vid fluoxetininducerad neurogenes i honråttor

Syftet med Linda Paulsons studie är att få ökad förståelse för sjukdomsprocesserna bakom depression. Studier av hjärnorna hos kroniskt eller återkommande deprimerade personer har visat att hippocampus som sitter i tinningloberna har minskat i volym eller fått formförändringar. Det är också visat att nybildning av nervceller i hippocampus ökar på försöksdjur som behandlas med antidepressiva läkemedel.
Linda Paulson ska studera vad som händer i hjärnorna på individer som får antidepressiva läkemedel, jämfört med individer som inte får denna behandling. Dels ska hon studera vilka proteiner som bildas och dels vilka gener som aktiveras. Detta kan i förlängningen ge svar på frågan varför nervcellsnybildningen ökar vid behandling med antidepressiva läkemedel och vilka mekanismer som ligger bakom depression.

 

Erik PÃ¥lsson, doktorand
Avdelningen för farmakologi, Göteborgs universitet
Handledare: Jörgen A Engel och Lennart Svensson
Projekt: Fencyklidin och sensorisk filtrering, betydelse av kväveoxid och prefrontala cortex i en schizofrenirelaterad djurmodell

Patienter med schizofreni uppvisar avvikelser i sättet att omedvetet filtrera inkommande sinnesintryck och detta tros ge störningar i tänkandet. Genom att ge försöksdjur ämnet fencyklidin kan man efterlikna den störda filtreringen. Kväveoxid är ett normalt förekommande ämne i människokroppen som bland annat har betydelse för immunförsvaret, blodkärlens förmåga att utvidga sig och hjärnans formbarhet. Försöksdjur som får substanser som hämmar bildningen av kväveoxid innan de får fencyklidin uppvisar inte schizofreniliknande symtom. Därför finns hypotesen att förhöjda nivåer av kväveoxid kan vara en del av problemet hos schizofrenipatienter. Erik Pålsson ska undersöka om fencyklidin orsakar förhöjda nivåer av kväveoxid hos försöksdjur. Han ska också studera effekter i olika delar av försöksdjurens hjärnor vid behandling med fencyklidin respektive fencyklidin tillsammans med kväveoxidhämmare.

 

Lilly Schwieler, doktorand
Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm
Medsökande: Göran Engberg
Projekt: Immunsystemets reglering av endogent kynurensyra och dess betydelse för patofysiologin vid schizofreni

Kynurensyrahypotesen grundar sig på att schizofrenipatienter har förhöjda nivåer av kynurensyra i ryggmärgsvätska. Kynurensyra är en kroppsegen substans om blockerar glutamatreceptorer och substanser som gör det har visat sig kunna framkalla schizofrenisymtom. Bildningen av kynurenin som i sin tur blir kynurensyra ökar i kroppen vid infektioner och inflammationer. Det finns också data från flera olika håll som påvisar ett samband mellan immunförsvarsaktivering och schizofreni.
Lilly Scwhieler ska undersöka om kynurensyra kan vara länken mellan immunförsvarsaktivering och schizofrenisymtom genom att ämnet höjer nivåerna av dopamin i centrala delar av hjärnan, något som man ser hos schizofrenipatienter. Hon ska också studera korrelationer mellan kynurensyranivåer och psykotiska symtom hos HIV-patienter.

 

Sofie Westling, doktorand
Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelning psykiatri, Lunds universitet
Handledare: Lil Träskman-Bendz, Bo Ahrén
Projekt: Insulinsekretion och glukostolerans hos kvinnor med självskadebeteende

Det finns studier som ger belägg för att våldsamma, impulsiva män har en tendens att få lågt blodsocker. Detta ger symtom som rastlöshet, trötthet, koncenterationssvårigheter och irritabilitet. Kvinnor brukar inte våld mot andra personer lika ofta som män, men våld mot den egna personen är ett vanligt symtom vid bland annat emotionellt instabil personlighetsstörning. Sofie Westling ska undersöka om lågt blodsocker kan spela en roll även i detta fall. 20 kvinnliga patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och självskadebeteende ska på fastande mage få dricka sockerlösning och därefter ska blodprover tas. Patienterna kommer att  jämföras med en grupp kvinnor med depression och med en kontrollgrupp friska kvinnor.